Efter Geely och Huawei kommer Haier, Nine Dragons och Goldwind. Electrolux och SCA tillhör bolagen som möter allt hårdare konkurrens från de nya kinesiska drakarna.
Kina gick inte bara om Tyskland som världens största exportland år 2009 utan blev också världens största tillverkare av bilar, vindkraftverk, solceller och så vidare.
Kina håller snabbt på att jobba sig upp i värdekedjan, från världens verkstad som framför allt konkurrerar med lågkostnadstillverkning till att också utveckla och tillverka alltmer av högteknologiska produkter.
”Men Kina har gott om arbetskraft och kan fortsätta vara ett lågkostnadsland och samtidigt flytta fram positionerna inom mer kvalificerad produktion som man nu gjort inom telekom- och bilindustrin de senaste åren”, säger Sören Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och expert på den kinesiska flygplansindustrin.
Forna lågkostnadscentrum längs kusten utvecklas i rask takt och den enklaste produktionen flyttar kontinuerligt till mindre utvecklade delar av Kina men också till grannländer som Vietnam. Tillsammans med Världsbanken planerar Kina också för etablering av stora industrizoner i Afrika dit en del av dagens lågkostnadsproduktion av till exempel leksaker och skor kan flyttas.
Kinas framtida exporttillväxt kommer alltså till allt större del att gå från leksaker och kläder till mer avancerad produktion som bilar och elektronik. En liknande utveckling som den som Japan och Sydkorea också har genomgått de senaste decennierna. Men för Kina handlar det i stället om enstaka år för samma utveckling och avancemang i värdekedjan.
Förlorarna i västvärlden på tillväxtländernas snabba avancemang är olika typer av masstillverkare men också energiintensiva industrier samt komponentberoende företag, konstateras i en rapport från konsultfirman PricewaterhouseCoopers.
Telekomindustrin är ett av de tydligaste exemplen på en bransch där konkurrensläget på kort tid drastiskt förändrats med nya kinesiska aktörer under snabb framryckning.
Kina och de två dominerande telekomutrustningsleverantörerna Huawei och ZTE har varit Ericssons och förre vd:n Carl-Henric Svanbergs värsta huvudvärk de senaste åren och en av huvudorsakerna till att bolagets lönsamhet eroderat, aktiekursen gått i stå och bolaget tvingats till omfattande sparpaket. En åkomma som den nye vd:n Hans Vestberg fick ärva.
Från att tidigare framför allt ha varit nya, tuffa konkurrenter på utvecklingsmarknaderna har de kinesiska aktörerna allt mer flyttat fram positionerna också på mer utvecklade marknader den senaste tiden.
Och det är en utveckling vi kommer att få se inom allt fler branscher de kommande åren.
Nokia har till skillnad från Ericsson fortfarande huvuddelen av verksamheten inom mobiltelefontillverkning och är med 38 procent av världsmarknaden global marknadsledare. Den finska telekomjätten har än så länge klarat av att försvara marknadsandelarna också inom lågprissegmenten.
Men kanske inte så länge till.
Ny konkurrens kommer underifrån, från en marknad med så kallade grå mobiler eller banditmobiler. Med hjälp av ”shanzhais” som tillverkar och tillhandahåller extremt billiga, kompletta mobiltelefonplattformar växer denna marknad mycket snabbt, med drygt 40 procent i fjol. Företagen som säljer mobilerna försöker få dem så snarlika kända varumärken som möjligt, och gärna med egna namn som klingar bekant som Nockla, Hiphone eller Blockberry.
Amerikanska Apple har fått känna av mer riktad konkurrens mot företagets succémobil Iphone från bland annat mobiloperatören China Mobile som tillsammans med kinesiska datortillverkaren Lenovo – som köpte amerikanska IBM:s pc-tillverkning häromåret – och taiwanesiska HTC lanserat sin egenutvecklade smarttelefon under namnet Ophone.
Det är naturligtvis inte bara inom telekomutrustning som kinesiska företag har växt sig allt starkare utan det gäller inom IT-branschen generellt.
Nätverksvideobolaget Axis, som är en av de största internationella succéerna från Sverige i IT-sektorn efter Ericsson, känner i dag av den tuffaste konkurrensen i Asien, och då framför allt i Kina där ett flertal lokala konkurrenter växt upp den senaste tiden.
Över huvud taget är det framför allt de konsumentinriktade industrierna som möter nytt, tufft motstånd från öster.
I finanskrisens och den globala lågkonjunkturens spår har således en av vitvarujätten Electrolux tuffaste konkurrenter, kinesiska Haier, tagit tillfället i akt att göra nya framryckningar internationellt.
En strategi är att med hjälp av garantitider tre gånger så långa som konkurrenternas stärka kvalitets- och servicestämpeln som precis som för så många andra kinesiska bolag fortfarande är lite naggad i kanten. På samma sätt satsar operatören China Mobile på kundvänligheten genom att lova att ”om teleräkningen är fel, bjuder vi igen det dubbla”.
”Men det här med säkerhet och kvalitet är fortfarande en svaghet hos de kinesiska företagen”, säger professor Sören Eriksson och exemplifierar med bilindustrin.
”Kina försökte introducera ett bilmärke i Europa för något år sedan men det var bilar som bröts sönder som pepparkakshus i de krocktester som gjordes av tyska testinstitut.”
Med 10 miljoner producerade personbilar i fjol gick Kina om Japan som världens största biltillverkare. Än så länge är dock de kinesiska bilarna mest för eget, inhemskt bruk. Men det finns ingen anledning att tvivla på att det kommer att gå snabbt för Kina att komma i kapp även här. Delvis genom att i den globala finanskrisens spår förvärva sig till kunskaper som ännu saknas. Det är säkerligen i det skenet vi ska se exempelvis kinesiska biltillverkaren Geelys köp av Volvo Personvagnar från Ford.
Den kinesiska regeringen med forskningsminister Wan Gang i spetsen har också gjort klart att landet ska investera stort i utvecklingen av eldrivna fordon.
Kineserna är också mycket angelägna om att minska importen och beroendet av utländska bolag för den viktiga infrastrukturutbyggnaden och har bland annat stora expansionsplaner inom elektriskt stål och högspänningsöverföring.
Ett av de svenska verkstadsbolag som känt av den främsta pressen från ny, kinesisk lågpriskonkurrens de senaste åren är därför ABB. Inte minst en mängd lokala, kinesiska transformatortillverkare har gjort att ABB tappat marknadsandelar de senaste åren. Risken för ökad prispress inom transformatorer och ny kinesisk konkurrens är de främsta hoten mot ABB just nu, konstaterar investmentbanken Morgan Stanley i en färsk analys.
Atlas Copco är en annan av verkstadsjättarna som utan tvekan känner alltmer av flåset i nacken från inhemska kinesiska konkurrenter i lågprissegmenten.
”Vi har fått minst 300 nya kompressorkonkurrenter bara de senaste sju åtta åren”, berättade vd Ronnie Leten för Veckans Affärer i december ifjol.
Atlas Copco har också nyligen flyttat delar av koncernledningen till Shanghai, delvis för att snabbare på plats kunna känna av den nya konkurrensbilden.
”Vi måste kämpa hårt för att behålla och stärka vår position som marknadsledare också i länder som Kina och Indien. För gör vi inte det är vi inte heller global marknadsledare om tio år”, förklarade Ronnie Leten.
Och många sektorkolleger i den svenska verkstadsindustrin har liknande erfarenheter.
”Det finns lokala spelare i Kina som börjar komma i kapp kvaliteten när det gäller vår industri”, förklarade mätteknikkoncernen Hexagons vd Ola Rollén för Nyhetsbyrån Six i samband med bolagets bokslut i förra veckan.
”Den stora risken för de svenska verkstadsbolagen är kanske inte att förlora marknadsandelar i första hand i och med den ökade kinesiska konkurrensen, utan att precis som Ericsson de senaste åren möta allt hårdare prispress. Kineserna har ju tendensen att prisa in sig hårt”, säger Anders Bruzelius, analyschef och verkstadsanalytiker på Swedbank.
Så kallad leapfrogging, det vill säga att med jättekliv hoppa över flera utvecklingssteg och hamna först är ett annat fenomen som i stor utsträckning gynnar många kinesiska företag och branscher.
Pappers- och massaindustrin i Kina är relativt ung men har de senaste åren expanderat rekordartat och har därför en ojämförligt mycket modernare maskinpark jämfört med de västerländska pappers- och massaproducenterna.
Kina blev nyligen nettoexportör av papper efter de senaste årens massiva uppbyggnader av nya pappersmaskiner av den största storleken. Och tillväxten går som inom alla områden rekordsnabbt. En av världens största tillverkare av wellpappråvara, Nine Dragons, fördubblar sin kapacitet till 10,5 miljoner årston under år 2009. Svenska SCA som är Europas näst största producent av wellpappråvara tillverkar knappt 2,5 miljoner årston.
Men inga branscher eller företag kan längre luta sig tillbaka och leva vidare på gamla meriter. Inte ens inom de mest forskningsintensiva sektorerna som läkemedelsindustrin.
”När man pratar med de kinesiska myndigheterna vill de komma högre upp i värdekedjan. De vill ju inte bara vara kontraktstillverkare, de vill också stå för innovationer. Så jag förväntar mig att de kommer att ta sig uppåt. Om de bestämmer sig för att de ska in i det här så kommer det självklart att ske”, säger Anders Ekblom, forskningschef på Astrazeneca om hur han ser på hotet från nya kinesiska konkurrenter.
[Källa]
