Hittills har mobiloperatörerna i princip ägt sin marknad. De har tecknat abonnemangen med användarna, levererat de nödvändiga SIM-korten, ägt nätverken, haft fakturarelationerna, levererat alla tjänster, sålt mobilerna och styrt prissättningen.
Men så ökade konkurrensen och priserna sjönk.
Sedan kom Apple och ställde åtskilligt på ända, och visade att människor vill göra mer än att ringa med sina mobiler. Väldigt mycket mer.
Hos operatörerna talar man till och med i termer av före och efter iPhone när man beskriver sin verklighet.
Nu dundrar Google in på samma arena, och förändringarna accelererar.
Och vad gör operatörerna?
Lite grovt och en aning förenklat uttryckt - några prioriterar att kapa kostnader för att hålla vinsterna uppe. Andra motarbetar utvecklingen mot mobilt internet och nya tjänster. En del vacklar och undrar snarare vad som händer än tar initativ. Vissa nöjer sig med vad de har och är beredda att överlåta åt andra varumärken att dominera våra mobila liv. Bara ett fåtal anammar förändringarna, bygger om sina affärer och försöker skapa nya intäktsströmmar.
Teliasoneras ” målsättning är att växa i linje med marknaderna och upprätthålla lönsamheten i Norden och Baltikum. De nordiska och baltiska marknaderna är utsatta för prispress orsakad av hård konkurrens och myndighetsinverkan. Under dessa förutsättningar är effektivitet i organisationen prioriterat. TeliaSonera strävar efter att konstant öka effektiviteten för att kunna utveckla nya mobilitets- och ip-baserade tjänster.” (Från Teliasoneras webbplats, under rubriken strategi ...).
Nej, dessa formuleringar kan inte betraktas som särskilt offensiva. Och för vd Lars Nyberg handlar det om att leverera vinster först och utveckla sedan.
Det tror jag inte gynnar Teliasoneras affärer på lång sikt.
Jämför det med den likaså tidigare statliga operatören SingTel i Singapore, med verksamhet i stora delar av Sydostasien. Här har vd Allen Lew etablerat kundorientering och utmanande inställning som ledord i koncernen. Han är på god väg att bygga en slags multimediaoperatör, som verkar bortom infrastruktur och tillgänglighet.
Om det går bra?
Ja, SingTels intäkter ökade med 20 procent och nettovinsten med 24 procent fjärde kvartalet år 2009, tack vare bolagets strävan att ”överträffa kundernas förväntningar”, som det står i kvartalsrapporten. Och ja, SingTel agerar till stor usträckning på mogna marknader eller marknader med hård konkurrens och prispress.
Världens näst största operatör Vodafone går en tredje väg. Här bygger man egna tjänster i en rasande hastighet, under varumärket Vodafone 360. Samtidigt efterlyser man att konkurrensmyndigheterna ska granska om inte Google har en för dominerande ställning.
Alltså, de stora operatörerna har minst sagt olika strategier på vägen in i det exploderande mobila internetparadigmet.
Men ett har de gemensamt – de står i skottgluggen när Google och Apple blir allt mer mobila.
Nej, det är inte så att mobiloperatörerna egentligen är chanslösa. De äger och driver fortfarande nätverken, som är nödvändiga för framtidens tjänster.
Men - de riskerar att bara få en liten del av de enorma intäkter som de mobila tjänsterna faktiskt redan genererar, och reduceras till just näthandlare.
Jag menar, Apple har 150 000 applikationer i sin App Store, varifrån det har gjorts mer än två miljarder nedladdningar, under i praktiken bara ett drygt åt.
Men det var först häromdagen som en allians av jätteoperatörer, däribland China Mobile, AT&T, Teliasonera och Telenor, berättade att de minsann också ska bygga en applikationsbutik.
Det är inte särskilt förutseende.
Personligen lutar jag allt mer åt att operatörerna borde bli något slags aktiva möjliggörare, det vill säga att de till exempel kan paketera och distribuera andra bolags tjänster, tillhandahålla garanterad nätkapacitet och stå för något slags kvalitet.
Men de måste börja röra på sig, de måste agera och bidra till att peka ut färdriktningen.
Nu åker några av dem inte ens med på det höghastighetståg av förändring som drar igenom telekomindustrin.
Det fanns en tid före iPhone , säger man i telekombranschen, och det finns en tid efter.
IPhone ökar förvisso operatörernas intäkter, enligt åtskilligas vittnesmål, och skapar ny efterfrågan på tjänster. Men till ett pris. För det är onekligen Apple som har initiativet och som statuerar villkoren - inte operatörerna.
[Källa]
måndag 22 februari 2010
Nya hot från Kina
Efter Geely och Huawei kommer Haier, Nine Dragons och Goldwind. Electrolux och SCA tillhör bolagen som möter allt hårdare konkurrens från de nya kinesiska drakarna.
Kina gick inte bara om Tyskland som världens största exportland år 2009 utan blev också världens största tillverkare av bilar, vindkraftverk, solceller och så vidare.
Kina håller snabbt på att jobba sig upp i värdekedjan, från världens verkstad som framför allt konkurrerar med lågkostnadstillverkning till att också utveckla och tillverka alltmer av högteknologiska produkter.
”Men Kina har gott om arbetskraft och kan fortsätta vara ett lågkostnadsland och samtidigt flytta fram positionerna inom mer kvalificerad produktion som man nu gjort inom telekom- och bilindustrin de senaste åren”, säger Sören Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och expert på den kinesiska flygplansindustrin.
Forna lågkostnadscentrum längs kusten utvecklas i rask takt och den enklaste produktionen flyttar kontinuerligt till mindre utvecklade delar av Kina men också till grannländer som Vietnam. Tillsammans med Världsbanken planerar Kina också för etablering av stora industrizoner i Afrika dit en del av dagens lågkostnadsproduktion av till exempel leksaker och skor kan flyttas.
Kinas framtida exporttillväxt kommer alltså till allt större del att gå från leksaker och kläder till mer avancerad produktion som bilar och elektronik. En liknande utveckling som den som Japan och Sydkorea också har genomgått de senaste decennierna. Men för Kina handlar det i stället om enstaka år för samma utveckling och avancemang i värdekedjan.
Förlorarna i västvärlden på tillväxtländernas snabba avancemang är olika typer av masstillverkare men också energiintensiva industrier samt komponentberoende företag, konstateras i en rapport från konsultfirman PricewaterhouseCoopers.
Telekomindustrin är ett av de tydligaste exemplen på en bransch där konkurrensläget på kort tid drastiskt förändrats med nya kinesiska aktörer under snabb framryckning.
Kina och de två dominerande telekomutrustningsleverantörerna Huawei och ZTE har varit Ericssons och förre vd:n Carl-Henric Svanbergs värsta huvudvärk de senaste åren och en av huvudorsakerna till att bolagets lönsamhet eroderat, aktiekursen gått i stå och bolaget tvingats till omfattande sparpaket. En åkomma som den nye vd:n Hans Vestberg fick ärva.
Från att tidigare framför allt ha varit nya, tuffa konkurrenter på utvecklingsmarknaderna har de kinesiska aktörerna allt mer flyttat fram positionerna också på mer utvecklade marknader den senaste tiden.
Och det är en utveckling vi kommer att få se inom allt fler branscher de kommande åren.
Nokia har till skillnad från Ericsson fortfarande huvuddelen av verksamheten inom mobiltelefontillverkning och är med 38 procent av världsmarknaden global marknadsledare. Den finska telekomjätten har än så länge klarat av att försvara marknadsandelarna också inom lågprissegmenten.
Men kanske inte så länge till.
Ny konkurrens kommer underifrån, från en marknad med så kallade grå mobiler eller banditmobiler. Med hjälp av ”shanzhais” som tillverkar och tillhandahåller extremt billiga, kompletta mobiltelefonplattformar växer denna marknad mycket snabbt, med drygt 40 procent i fjol. Företagen som säljer mobilerna försöker få dem så snarlika kända varumärken som möjligt, och gärna med egna namn som klingar bekant som Nockla, Hiphone eller Blockberry.
Amerikanska Apple har fått känna av mer riktad konkurrens mot företagets succémobil Iphone från bland annat mobiloperatören China Mobile som tillsammans med kinesiska datortillverkaren Lenovo – som köpte amerikanska IBM:s pc-tillverkning häromåret – och taiwanesiska HTC lanserat sin egenutvecklade smarttelefon under namnet Ophone.
Det är naturligtvis inte bara inom telekomutrustning som kinesiska företag har växt sig allt starkare utan det gäller inom IT-branschen generellt.
Nätverksvideobolaget Axis, som är en av de största internationella succéerna från Sverige i IT-sektorn efter Ericsson, känner i dag av den tuffaste konkurrensen i Asien, och då framför allt i Kina där ett flertal lokala konkurrenter växt upp den senaste tiden.
Över huvud taget är det framför allt de konsumentinriktade industrierna som möter nytt, tufft motstånd från öster.
I finanskrisens och den globala lågkonjunkturens spår har således en av vitvarujätten Electrolux tuffaste konkurrenter, kinesiska Haier, tagit tillfället i akt att göra nya framryckningar internationellt.
En strategi är att med hjälp av garantitider tre gånger så långa som konkurrenternas stärka kvalitets- och servicestämpeln som precis som för så många andra kinesiska bolag fortfarande är lite naggad i kanten. På samma sätt satsar operatören China Mobile på kundvänligheten genom att lova att ”om teleräkningen är fel, bjuder vi igen det dubbla”.
”Men det här med säkerhet och kvalitet är fortfarande en svaghet hos de kinesiska företagen”, säger professor Sören Eriksson och exemplifierar med bilindustrin.
”Kina försökte introducera ett bilmärke i Europa för något år sedan men det var bilar som bröts sönder som pepparkakshus i de krocktester som gjordes av tyska testinstitut.”
Med 10 miljoner producerade personbilar i fjol gick Kina om Japan som världens största biltillverkare. Än så länge är dock de kinesiska bilarna mest för eget, inhemskt bruk. Men det finns ingen anledning att tvivla på att det kommer att gå snabbt för Kina att komma i kapp även här. Delvis genom att i den globala finanskrisens spår förvärva sig till kunskaper som ännu saknas. Det är säkerligen i det skenet vi ska se exempelvis kinesiska biltillverkaren Geelys köp av Volvo Personvagnar från Ford.
Den kinesiska regeringen med forskningsminister Wan Gang i spetsen har också gjort klart att landet ska investera stort i utvecklingen av eldrivna fordon.
Kineserna är också mycket angelägna om att minska importen och beroendet av utländska bolag för den viktiga infrastrukturutbyggnaden och har bland annat stora expansionsplaner inom elektriskt stål och högspänningsöverföring.
Ett av de svenska verkstadsbolag som känt av den främsta pressen från ny, kinesisk lågpriskonkurrens de senaste åren är därför ABB. Inte minst en mängd lokala, kinesiska transformatortillverkare har gjort att ABB tappat marknadsandelar de senaste åren. Risken för ökad prispress inom transformatorer och ny kinesisk konkurrens är de främsta hoten mot ABB just nu, konstaterar investmentbanken Morgan Stanley i en färsk analys.
Atlas Copco är en annan av verkstadsjättarna som utan tvekan känner alltmer av flåset i nacken från inhemska kinesiska konkurrenter i lågprissegmenten.
”Vi har fått minst 300 nya kompressorkonkurrenter bara de senaste sju åtta åren”, berättade vd Ronnie Leten för Veckans Affärer i december ifjol.
Atlas Copco har också nyligen flyttat delar av koncernledningen till Shanghai, delvis för att snabbare på plats kunna känna av den nya konkurrensbilden.
”Vi måste kämpa hårt för att behålla och stärka vår position som marknadsledare också i länder som Kina och Indien. För gör vi inte det är vi inte heller global marknadsledare om tio år”, förklarade Ronnie Leten.
Och många sektorkolleger i den svenska verkstadsindustrin har liknande erfarenheter.
”Det finns lokala spelare i Kina som börjar komma i kapp kvaliteten när det gäller vår industri”, förklarade mätteknikkoncernen Hexagons vd Ola Rollén för Nyhetsbyrån Six i samband med bolagets bokslut i förra veckan.
”Den stora risken för de svenska verkstadsbolagen är kanske inte att förlora marknadsandelar i första hand i och med den ökade kinesiska konkurrensen, utan att precis som Ericsson de senaste åren möta allt hårdare prispress. Kineserna har ju tendensen att prisa in sig hårt”, säger Anders Bruzelius, analyschef och verkstadsanalytiker på Swedbank.
Så kallad leapfrogging, det vill säga att med jättekliv hoppa över flera utvecklingssteg och hamna först är ett annat fenomen som i stor utsträckning gynnar många kinesiska företag och branscher.
Pappers- och massaindustrin i Kina är relativt ung men har de senaste åren expanderat rekordartat och har därför en ojämförligt mycket modernare maskinpark jämfört med de västerländska pappers- och massaproducenterna.
Kina blev nyligen nettoexportör av papper efter de senaste årens massiva uppbyggnader av nya pappersmaskiner av den största storleken. Och tillväxten går som inom alla områden rekordsnabbt. En av världens största tillverkare av wellpappråvara, Nine Dragons, fördubblar sin kapacitet till 10,5 miljoner årston under år 2009. Svenska SCA som är Europas näst största producent av wellpappråvara tillverkar knappt 2,5 miljoner årston.
Men inga branscher eller företag kan längre luta sig tillbaka och leva vidare på gamla meriter. Inte ens inom de mest forskningsintensiva sektorerna som läkemedelsindustrin.
”När man pratar med de kinesiska myndigheterna vill de komma högre upp i värdekedjan. De vill ju inte bara vara kontraktstillverkare, de vill också stå för innovationer. Så jag förväntar mig att de kommer att ta sig uppåt. Om de bestämmer sig för att de ska in i det här så kommer det självklart att ske”, säger Anders Ekblom, forskningschef på Astrazeneca om hur han ser på hotet från nya kinesiska konkurrenter.
[Källa]
Kina gick inte bara om Tyskland som världens största exportland år 2009 utan blev också världens största tillverkare av bilar, vindkraftverk, solceller och så vidare.
Kina håller snabbt på att jobba sig upp i värdekedjan, från världens verkstad som framför allt konkurrerar med lågkostnadstillverkning till att också utveckla och tillverka alltmer av högteknologiska produkter.
”Men Kina har gott om arbetskraft och kan fortsätta vara ett lågkostnadsland och samtidigt flytta fram positionerna inom mer kvalificerad produktion som man nu gjort inom telekom- och bilindustrin de senaste åren”, säger Sören Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och expert på den kinesiska flygplansindustrin.
Forna lågkostnadscentrum längs kusten utvecklas i rask takt och den enklaste produktionen flyttar kontinuerligt till mindre utvecklade delar av Kina men också till grannländer som Vietnam. Tillsammans med Världsbanken planerar Kina också för etablering av stora industrizoner i Afrika dit en del av dagens lågkostnadsproduktion av till exempel leksaker och skor kan flyttas.
Kinas framtida exporttillväxt kommer alltså till allt större del att gå från leksaker och kläder till mer avancerad produktion som bilar och elektronik. En liknande utveckling som den som Japan och Sydkorea också har genomgått de senaste decennierna. Men för Kina handlar det i stället om enstaka år för samma utveckling och avancemang i värdekedjan.
Förlorarna i västvärlden på tillväxtländernas snabba avancemang är olika typer av masstillverkare men också energiintensiva industrier samt komponentberoende företag, konstateras i en rapport från konsultfirman PricewaterhouseCoopers.
Telekomindustrin är ett av de tydligaste exemplen på en bransch där konkurrensläget på kort tid drastiskt förändrats med nya kinesiska aktörer under snabb framryckning.
Kina och de två dominerande telekomutrustningsleverantörerna Huawei och ZTE har varit Ericssons och förre vd:n Carl-Henric Svanbergs värsta huvudvärk de senaste åren och en av huvudorsakerna till att bolagets lönsamhet eroderat, aktiekursen gått i stå och bolaget tvingats till omfattande sparpaket. En åkomma som den nye vd:n Hans Vestberg fick ärva.
Från att tidigare framför allt ha varit nya, tuffa konkurrenter på utvecklingsmarknaderna har de kinesiska aktörerna allt mer flyttat fram positionerna också på mer utvecklade marknader den senaste tiden.
Och det är en utveckling vi kommer att få se inom allt fler branscher de kommande åren.
Nokia har till skillnad från Ericsson fortfarande huvuddelen av verksamheten inom mobiltelefontillverkning och är med 38 procent av världsmarknaden global marknadsledare. Den finska telekomjätten har än så länge klarat av att försvara marknadsandelarna också inom lågprissegmenten.
Men kanske inte så länge till.
Ny konkurrens kommer underifrån, från en marknad med så kallade grå mobiler eller banditmobiler. Med hjälp av ”shanzhais” som tillverkar och tillhandahåller extremt billiga, kompletta mobiltelefonplattformar växer denna marknad mycket snabbt, med drygt 40 procent i fjol. Företagen som säljer mobilerna försöker få dem så snarlika kända varumärken som möjligt, och gärna med egna namn som klingar bekant som Nockla, Hiphone eller Blockberry.
Amerikanska Apple har fått känna av mer riktad konkurrens mot företagets succémobil Iphone från bland annat mobiloperatören China Mobile som tillsammans med kinesiska datortillverkaren Lenovo – som köpte amerikanska IBM:s pc-tillverkning häromåret – och taiwanesiska HTC lanserat sin egenutvecklade smarttelefon under namnet Ophone.
Det är naturligtvis inte bara inom telekomutrustning som kinesiska företag har växt sig allt starkare utan det gäller inom IT-branschen generellt.
Nätverksvideobolaget Axis, som är en av de största internationella succéerna från Sverige i IT-sektorn efter Ericsson, känner i dag av den tuffaste konkurrensen i Asien, och då framför allt i Kina där ett flertal lokala konkurrenter växt upp den senaste tiden.
Över huvud taget är det framför allt de konsumentinriktade industrierna som möter nytt, tufft motstånd från öster.
I finanskrisens och den globala lågkonjunkturens spår har således en av vitvarujätten Electrolux tuffaste konkurrenter, kinesiska Haier, tagit tillfället i akt att göra nya framryckningar internationellt.
En strategi är att med hjälp av garantitider tre gånger så långa som konkurrenternas stärka kvalitets- och servicestämpeln som precis som för så många andra kinesiska bolag fortfarande är lite naggad i kanten. På samma sätt satsar operatören China Mobile på kundvänligheten genom att lova att ”om teleräkningen är fel, bjuder vi igen det dubbla”.
”Men det här med säkerhet och kvalitet är fortfarande en svaghet hos de kinesiska företagen”, säger professor Sören Eriksson och exemplifierar med bilindustrin.
”Kina försökte introducera ett bilmärke i Europa för något år sedan men det var bilar som bröts sönder som pepparkakshus i de krocktester som gjordes av tyska testinstitut.”
Med 10 miljoner producerade personbilar i fjol gick Kina om Japan som världens största biltillverkare. Än så länge är dock de kinesiska bilarna mest för eget, inhemskt bruk. Men det finns ingen anledning att tvivla på att det kommer att gå snabbt för Kina att komma i kapp även här. Delvis genom att i den globala finanskrisens spår förvärva sig till kunskaper som ännu saknas. Det är säkerligen i det skenet vi ska se exempelvis kinesiska biltillverkaren Geelys köp av Volvo Personvagnar från Ford.
Den kinesiska regeringen med forskningsminister Wan Gang i spetsen har också gjort klart att landet ska investera stort i utvecklingen av eldrivna fordon.
Kineserna är också mycket angelägna om att minska importen och beroendet av utländska bolag för den viktiga infrastrukturutbyggnaden och har bland annat stora expansionsplaner inom elektriskt stål och högspänningsöverföring.
Ett av de svenska verkstadsbolag som känt av den främsta pressen från ny, kinesisk lågpriskonkurrens de senaste åren är därför ABB. Inte minst en mängd lokala, kinesiska transformatortillverkare har gjort att ABB tappat marknadsandelar de senaste åren. Risken för ökad prispress inom transformatorer och ny kinesisk konkurrens är de främsta hoten mot ABB just nu, konstaterar investmentbanken Morgan Stanley i en färsk analys.
Atlas Copco är en annan av verkstadsjättarna som utan tvekan känner alltmer av flåset i nacken från inhemska kinesiska konkurrenter i lågprissegmenten.
”Vi har fått minst 300 nya kompressorkonkurrenter bara de senaste sju åtta åren”, berättade vd Ronnie Leten för Veckans Affärer i december ifjol.
Atlas Copco har också nyligen flyttat delar av koncernledningen till Shanghai, delvis för att snabbare på plats kunna känna av den nya konkurrensbilden.
”Vi måste kämpa hårt för att behålla och stärka vår position som marknadsledare också i länder som Kina och Indien. För gör vi inte det är vi inte heller global marknadsledare om tio år”, förklarade Ronnie Leten.
Och många sektorkolleger i den svenska verkstadsindustrin har liknande erfarenheter.
”Det finns lokala spelare i Kina som börjar komma i kapp kvaliteten när det gäller vår industri”, förklarade mätteknikkoncernen Hexagons vd Ola Rollén för Nyhetsbyrån Six i samband med bolagets bokslut i förra veckan.
”Den stora risken för de svenska verkstadsbolagen är kanske inte att förlora marknadsandelar i första hand i och med den ökade kinesiska konkurrensen, utan att precis som Ericsson de senaste åren möta allt hårdare prispress. Kineserna har ju tendensen att prisa in sig hårt”, säger Anders Bruzelius, analyschef och verkstadsanalytiker på Swedbank.
Så kallad leapfrogging, det vill säga att med jättekliv hoppa över flera utvecklingssteg och hamna först är ett annat fenomen som i stor utsträckning gynnar många kinesiska företag och branscher.
Pappers- och massaindustrin i Kina är relativt ung men har de senaste åren expanderat rekordartat och har därför en ojämförligt mycket modernare maskinpark jämfört med de västerländska pappers- och massaproducenterna.
Kina blev nyligen nettoexportör av papper efter de senaste årens massiva uppbyggnader av nya pappersmaskiner av den största storleken. Och tillväxten går som inom alla områden rekordsnabbt. En av världens största tillverkare av wellpappråvara, Nine Dragons, fördubblar sin kapacitet till 10,5 miljoner årston under år 2009. Svenska SCA som är Europas näst största producent av wellpappråvara tillverkar knappt 2,5 miljoner årston.
Men inga branscher eller företag kan längre luta sig tillbaka och leva vidare på gamla meriter. Inte ens inom de mest forskningsintensiva sektorerna som läkemedelsindustrin.
”När man pratar med de kinesiska myndigheterna vill de komma högre upp i värdekedjan. De vill ju inte bara vara kontraktstillverkare, de vill också stå för innovationer. Så jag förväntar mig att de kommer att ta sig uppåt. Om de bestämmer sig för att de ska in i det här så kommer det självklart att ske”, säger Anders Ekblom, forskningschef på Astrazeneca om hur han ser på hotet från nya kinesiska konkurrenter.
[Källa]
Elpriset rusar
Elpriset slår i taket på måndagsmorgonen. Priset för en kilowattimme på den nordiska elbörsen är nära 14 kronor. Följ elprisets utveckling här.
Elpriset rusar uppåt när Sverige hukar under vinterkylan. På måndagmorgonen var noteringen på elektricitet på spotmarknaden cirka 13-14 kronor per kWh under de dyraste morgontimmarna, mellan 8 och 11.
Priset är noga räknat 13 800 kronor per MWh. Följ elpriserna här. (extern länk)
Senare under dagen faller elpriserna.
Tidigare i vintras var elpriset strax över 14 kronor per kWh.
[Källa]
Elpriset rusar uppåt när Sverige hukar under vinterkylan. På måndagmorgonen var noteringen på elektricitet på spotmarknaden cirka 13-14 kronor per kWh under de dyraste morgontimmarna, mellan 8 och 11.
Priset är noga räknat 13 800 kronor per MWh. Följ elpriserna här. (extern länk)
Senare under dagen faller elpriserna.
Tidigare i vintras var elpriset strax över 14 kronor per kWh.
[Källa]
Volvo anställer igen
Volvo anställer igen. Orderingången på hjullastare har ökat och 100 personer behövs till monteringen i Arvika.
Volvos division Construction Equipment, VCE, i Arvika räknar med att anställa 100 personer den närmaste månaden.
Det säger produktionsdirektör Bengt Lundström till Värmlands Folkblad.
"Nu ser det mycket bättre även om vi inte kan säga att trenden har vänt. Men återförsäljarnas lager börjar bli tomma på hjullastare och våra leveranser tar lite för lång tid", säger han till tidningen.
Det är dock inte aktuellt med mer än dagskift i monteringen. Det handlar om att öka produktionstakten.
"Det vi ser nu är att vi har ett behov att öka tillverkningen till semestern", berättar Bengt Lundström som även säger att orderingången har ökat och att den är jämnare än tidigare.
[Källa]
Volvos division Construction Equipment, VCE, i Arvika räknar med att anställa 100 personer den närmaste månaden.
Det säger produktionsdirektör Bengt Lundström till Värmlands Folkblad.
"Nu ser det mycket bättre även om vi inte kan säga att trenden har vänt. Men återförsäljarnas lager börjar bli tomma på hjullastare och våra leveranser tar lite för lång tid", säger han till tidningen.
Det är dock inte aktuellt med mer än dagskift i monteringen. Det handlar om att öka produktionstakten.
"Det vi ser nu är att vi har ett behov att öka tillverkningen till semestern", berättar Bengt Lundström som även säger att orderingången har ökat och att den är jämnare än tidigare.
[Källa]
Kakeldekor Anna
Beskrivning
Kakeldekor som säljs i paket om åtta. Inspirationen till inredningen är nostalgi och humor.
Dekoren är både rolig och enkel och ett utmärkt sätt att billigt skapa ny stämning i t ex badrummet. Fästes enkelt direkt på kaklet och lämnar inga spår.
Montering
Rengör kaklet noga med vatten och diskmedel, fukta kaklet, lossa bakpappret och fäst. Efter ett dygn har dekoren fäst. Utförliga instruktioner medföljer.
Pris
165 kr
[Källa]
iLogic Sound Hat
Nä, det är inga skällsord. Det är vad du kan ha högst upp på kroppen. För även om mössa är en sån där enkel och genial uppfinning så har vi ju lärt oss att även enkla och geniala uppfinningar kan bli enklare och genialare. För att förtydliga: Värma ditt huvud är bra men att värma ditt huvud och spela musik in i det är ännu bättre!
Och som om det inte vore nog så löser ju iLogic Sound Hat även ett stilmässigt svårlöst problem. Nämligen att det är jobbigt, krångligt och fult att försöka ha både mössa och hörlurar på sig. Med lurarna utanpå dämpar mössan ljudet, med lurarna inuti ser du ju inte klok ut. Som nåt slags rådjur i luva.
Så, en gosig mössa med inbyggda hörlurar som du enkelt kopplar in i vilken MP3-spelare som helst. 100% polyester och lite soft fleece på insidan bara för att du ska trivas ordentligt. Rock on.
Fakta
* Färg: Svart
* Fungerar med alla apparater med 3,5 mm hörlursutgång
* 95 cm hörlurssladd från mössa
* Tillverkad i 100% polyester med insida av fleece
* Tvättas för hand. Glöm ej plocka ur hörlurarna vid tvätt!
* Perfekt vid fartfyllda aktiviteter som skidåkning, skateboard mm då vanliga hörlurar lätt trillar av
[Källa]
Och som om det inte vore nog så löser ju iLogic Sound Hat även ett stilmässigt svårlöst problem. Nämligen att det är jobbigt, krångligt och fult att försöka ha både mössa och hörlurar på sig. Med lurarna utanpå dämpar mössan ljudet, med lurarna inuti ser du ju inte klok ut. Som nåt slags rådjur i luva.
Så, en gosig mössa med inbyggda hörlurar som du enkelt kopplar in i vilken MP3-spelare som helst. 100% polyester och lite soft fleece på insidan bara för att du ska trivas ordentligt. Rock on.
Fakta
* Färg: Svart
* Fungerar med alla apparater med 3,5 mm hörlursutgång
* 95 cm hörlurssladd från mössa
* Tillverkad i 100% polyester med insida av fleece
* Tvättas för hand. Glöm ej plocka ur hörlurarna vid tvätt!
* Perfekt vid fartfyllda aktiviteter som skidåkning, skateboard mm då vanliga hörlurar lätt trillar av
[Källa]
EU-förslag om obligatorisk mammaledighet
Ett nytt EU-förslag kräver obligatorisk mammaledighet i sex veckor, varav två ska vara före förlossning. Vänstern i EU-parlamentet är skarpt kritisk, eftersom man befarar att pappor stängs ute och att EU sänder en signal om att det bara är kvinnor som ska ta hand om barn.
Redan på tisdag röstar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet om förslaget som mejslats fram under hårda förhandlingar. Flera kontroversiella ändringsförslag – bland annat om obligatorisk amning i sex månader och förbud för nattarbete för kvinnor – har hamnat i papperskorgen.
Men en stridsfråga återstår; i förslaget till nytt direktiv står att mammor ska ha obligatorisk föräldraledighet i sex veckor i anslutning till förlossningen. Det skulle enligt kritiker kasta omkull den svenska lagstiftningen som ger mamman och pappan rätt att ta ut minst hälften av föräldraledigheten var, oavsett hur gammalt barnet är.
– Det här har varit en extremt hetsig debatt, den mest intensiva jag upplevt. Det finns ett högljutt motstånd, framför allt från kristna, konservativa ledamöter från Öst- och Sydeuropa, mot att blanda in pappor i barnvården, av både ideologiska och ekonomiska skäl, säger Eva-Britt Svensson (V) ledamot i EU-parlamentet och utskottets ordförande.
Hon hoppas kunna föra in ett förslag till justering innan omröstningen. Men det räcker med att en ledamot motsätter sig det för att ändringen ska fällas. Då röstar utskottet om nuvarande skrivning.
– Om det sedan går igenom, vilket det finns en risk för, vore det en tillbakagång för de nordiska länderna där vi kommit längre i frågan om föräldraledighet. Hos oss är det en rättighet, inte ett obligatorium. Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det här är ett minimikrav som också vore en framgång för flera länder där föräldraledigheten inte är utbyggd, säger Svensson.
Beslutet i utskottet väntas bli vägledande för EU-parlamentet, som ska ta ställning i mars.
EU-direktivet ska ersätta ett tidigare direktiv som år 2000 tvingade Sverige att införa två veckors obligatorisk mammaledighet i samband med födseln.
Inom två år efter det att EU fattat beslut om nytt direktiv måste det förvandlas till lag i medlemsländerna.
Förslaget syftar till att skydda gravida, nyblivna mammor som har jobb eller mammor som ammar. Bland annat ska mammor eller höggravida inte behöva vara tvingade till nattarbete, eller arbete som innebär att de utsätts för farliga ämnen.
Mamman ska ha rätt till minst 18 sammanhängande veckors föräldraledighet i anslutning till förlossningen. Vidare får graviditet inte vara ett skäl för uppsägning.
Många förslag, bland annat inkomstgarantin, är enligt Eva-Britt Svensson bra, särskilt för länder där man inte kommit så långt. Men hon reagerar mot kravet på att den gravida kvinnan måste ta ut två veckors mammaledighet före förlossningen.
– Människor har väldigt olika förutsättningar och borde få välja. Jag arbetade själv ända fram till min förlossning, säger Eva-Britt Svensson.
EU-kommissionen beslutade om det nya direktivet för två år sedan. Nu krävs att EU-parlamentet i Bryssel och ministerrådet säger sitt.
Läs EU-förslaget här.
[Källa]
Redan på tisdag röstar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet om förslaget som mejslats fram under hårda förhandlingar. Flera kontroversiella ändringsförslag – bland annat om obligatorisk amning i sex månader och förbud för nattarbete för kvinnor – har hamnat i papperskorgen.
Men en stridsfråga återstår; i förslaget till nytt direktiv står att mammor ska ha obligatorisk föräldraledighet i sex veckor i anslutning till förlossningen. Det skulle enligt kritiker kasta omkull den svenska lagstiftningen som ger mamman och pappan rätt att ta ut minst hälften av föräldraledigheten var, oavsett hur gammalt barnet är.
– Det här har varit en extremt hetsig debatt, den mest intensiva jag upplevt. Det finns ett högljutt motstånd, framför allt från kristna, konservativa ledamöter från Öst- och Sydeuropa, mot att blanda in pappor i barnvården, av både ideologiska och ekonomiska skäl, säger Eva-Britt Svensson (V) ledamot i EU-parlamentet och utskottets ordförande.
Hon hoppas kunna föra in ett förslag till justering innan omröstningen. Men det räcker med att en ledamot motsätter sig det för att ändringen ska fällas. Då röstar utskottet om nuvarande skrivning.
– Om det sedan går igenom, vilket det finns en risk för, vore det en tillbakagång för de nordiska länderna där vi kommit längre i frågan om föräldraledighet. Hos oss är det en rättighet, inte ett obligatorium. Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det här är ett minimikrav som också vore en framgång för flera länder där föräldraledigheten inte är utbyggd, säger Svensson.
Beslutet i utskottet väntas bli vägledande för EU-parlamentet, som ska ta ställning i mars.
EU-direktivet ska ersätta ett tidigare direktiv som år 2000 tvingade Sverige att införa två veckors obligatorisk mammaledighet i samband med födseln.
Inom två år efter det att EU fattat beslut om nytt direktiv måste det förvandlas till lag i medlemsländerna.
Förslaget syftar till att skydda gravida, nyblivna mammor som har jobb eller mammor som ammar. Bland annat ska mammor eller höggravida inte behöva vara tvingade till nattarbete, eller arbete som innebär att de utsätts för farliga ämnen.
Mamman ska ha rätt till minst 18 sammanhängande veckors föräldraledighet i anslutning till förlossningen. Vidare får graviditet inte vara ett skäl för uppsägning.
Många förslag, bland annat inkomstgarantin, är enligt Eva-Britt Svensson bra, särskilt för länder där man inte kommit så långt. Men hon reagerar mot kravet på att den gravida kvinnan måste ta ut två veckors mammaledighet före förlossningen.
– Människor har väldigt olika förutsättningar och borde få välja. Jag arbetade själv ända fram till min förlossning, säger Eva-Britt Svensson.
EU-kommissionen beslutade om det nya direktivet för två år sedan. Nu krävs att EU-parlamentet i Bryssel och ministerrådet säger sitt.
Läs EU-förslaget här.
[Källa]
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
